Smittspridning via foder

Smuts och jord i fodret kan vara en källa
till smittspridning. 

Foder som förorenats kan utgöra en smittrisk. Foderburen smitta kan uppstå om fodret förorenas med gödsel från nötkreatur eller spillning från andra djur, vanligen fåglar och gnagare.

Foder kan också kontamineras under tillverkningsprocessen. Det mest kända exemplet är salmonellabakterier som är ett vanligt fynd i importerade foderråvaror såsom soja och rapsmjöl. Alla kommersiella fodertillverkare i Sverige omfattas av svensk foderlagstiftning som bland annat syftar till att upptäcka eventuell salmonellasmitta i råvaran innan fodret tas in i tillverkningen. Ojämnt fördelade eller mindre mängder salmonella kan dock vara svåra att påvisa med den provtagning som utförs, varför upphettning av fodret i foderfabriken är en annan viktig åtgärd som kan användas för att avdöda eventuella oupptäckta salmonellabakterier. Det kan dock hända att det färdiga fodret kontamineras efter upphettningen, t ex av en oupptäckt salmonellasmitta i miljön i foderfabriken.

Förutom att i möjligaste mån välja rätt foder från en leverantör med god salmonellakontroll, är det också viktigt att se till att foder inte kan kontamineras med eventuella salmonellabakterier under lagringen på gården. Det kan förekomma salmonella i t ex gödsel eller i spillning från fåglar eller andra djur, även om det är relativt ovanligt i Sverige.  Även små mängder salmonellabakterier i ett kraftfoder kan orsaka problem vid felaktig foderhantering, då fuktigt foder, särskilt i kombination med värme, innebär en risk för salmonellatillväxt. Ett fåtal bakterier kan under gynnsamma förhållanden på kort tid bli så pass många att de kan infektera djuren som utfodras. Det är alltså viktigt också ur smittskyddssynpunkt att såväl det foder som köps in till gården, som hemmaproducerat kraftfodret skyddas från fukt under lagringstiden.

Det saknas kunskap om salmonellatillväxt även kan ske i olika typer av grovfoder under gynnsamma förhållanden vad gäller fukt och värme.

Listeriabakterien, som finns i jord, kan under vissa förutsättningar växa till i ensilage och orsaka allvarlig sjukdom hos de djur som äter det. Sådana förutsättningar är exempelvis när emballaget inte är lufttätt eller pH för högt. En annan typ av förorening sker när mögelsvamp växer till i foder som hanterats eller förvarats felaktigt. En del typer av mögel bildar gifter (mykotoxiner) som är skadliga för djuren som får i sig dem. I ovanliga fall kan till och med själva mögelsvamparna orsaka infektion hos djuren som får i sig dem.

>> Gå direkt till avsnittet om foderhantering

<< Tillbaka till föregående sida