Djurinköp

En mycket effektiv smittspridning sker vid direktkontakt mellan djur. Om man ska köpa in djur är det viktigt att känna till ursprungsbesättningens hälsoläge samt om den besättningen i sin tur nyligen har köpt in djur. Att köpa från provtagna besättningar är att rekommendera. Provtagningen täcker dock inte alla smittor vilket innebär att det finns risk att få in en smitta även om den säljande besättningen finns med på den så kallade Gröna listan.

Djurinköp mjölk- och dikobesättningar

Det bästa sättet att undvika att få in en smittsam sjukdom i besättningen är att inte köpa några djur alls. Om det är nödvändigt att köpa djur är det viktigt att göra genomtänkta djurinköp genom att minimera antalet djur och antalet säljande besättningar. Att köpa djur under betesperioden är att föredra då det är färre infektioner i omlopp och det är lättare att isolera de nya djuren på bete. Även tillfälliga kontakter, som till exempel utställningar, bör undvikas. Djur som återvänder efter att ha haft kontakt med djur från andra besättningar (utställning, sambete, rymning etc) bör hanteras på samma sätt som nyinköpta djur, det vill säga hållas isolerade.

För mjölkproducenter rekommenderas att bara köpa djur från besättningar på Gröna Listan.

>> Läs mer om FriskKO på Växa Sveriges hemsida (extern länk)

Djurinköp slaktnötsbesättningar

För slaktnötsbesättningar kan antalet säljarbesättningar minskas genom att köpa kalvar med mellangårdsavtal från ett  mindre antal, fasta besättningar. Välj om möjligt säljarbesättningar som i sin tur har få kontakter med andra besättningar och som har goda smittskyddsrutiner.

Via Gröna listan kan du få reda om den säljande besättningen är fri från vissa viktiga infektioner som till exempel Salmonella, Streptococcus agalactiae, Mycoplasma bovis, RS-virus samt bovint coronavirus.  

Köp bara in svenska djur

Att köpa djur från utlandet innebär en avsevärd risk att få in nya smittor. Sverige har ett mycket gott hälsoläge i jämförelse med andra länder och införsel av djur innebär en särskilt stor smittrisk för både dina egna djur och hela landets nötbesättningar. Exempel på viktiga och kostsamma smittor som idag förekommer i ingen respektive mycket liten omfattning hos svenska nötkreatur är paratuberkulos och den antibiotikarestenta MRSA-bakterien. Båda dessa smittämnen är vanliga utanför Sveriges gränser, liksom flera andra smittor. Dessutom upptäcks varje år nya smittämnen eller nya varianter av kända smittämnen. Införsel av djur över landets gränser kan därför även innebära risk för introduktion av ännu okända sjukdomar eller nya typer av resistenta bakterier.

Om inköp från utlandet inte kan undvikas bör du kontakta Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll, SDS (extern sida) för rådgivning i god tid före införseln.

<< Tillbaka till föregående sida