Stallhygien
En viktig del av smittskyddet är att se till att smittämnen inte överlever i miljön. En god stallhygien bidrar både till ett minskat smittryck och till renare djur och förbättrad djurvälfärd.
Regelbundna rengöringsrutiner
Gödsel innehåller miljarder bakterier som är nödvändiga för matsmältningen i tarmen, men dessa bakterier kan göra skada om de hamnar på fel ställe (till exempel på spenar, i sår eller i naveln på smågris). Om djurens miljö inte är torr och ren, ökar smittrycket. Förutom att sprida smitta, kan gödsel och urin påverka djurens motståndskraft. Särskilt unga djur blir mer känsliga för infektioner om de inte kan hålla sig torra och rena. Allmän renlighet och god hygien en bra försäkran mot sjukdom.
Fodertråg och vattenhoar bör kontrolleras dagligen och rengöras vid behov. Många smittämnen trivs i foderrester och i smutsiga vattenhoar, och djur kan lätt smittas på detta sätt.
Undvik att gödselsmitta från andra besättningar når dina djur genom att undvika att gödselkontaminerade fordon och redskap körs och används på din gård. Även stövlar kan föra med sig gödselsmitta.
Årlig stallrengöring
Utgödsling och noggrann stallrengöring bör ske minst en gång per år. Den årliga rengöringen sker med fördel på sommaren när djuren kan gå ute, då kan stallet stå tomt så länge som möjligt innan djuren stallas in. Nedan ges förslag på olika rengöringsmetoder. Vilken metod som är lämpligast varierar från fall till fall men följande rengöringssteg bör alltid ingå: grovstädning och utgödsling, mekanisk rengöring och tomtid. Ju längre tomtiden är efter rengöring desto färre smittämnena kan överleva och infektera djuren som sätts in. På smutsiga ytor har smittämnen mycket större överlevnadsförmåga än på rena.
Rengöringsrutinen i detta exempel består av grovstädning och utgödsling, mekanisk rengöring med vatten och skurborste samt lång tids upptorkning.
- Grovstädning. Sopa gångar och andra ytor i anslutning till djurutrymmen.
- Utgödsling
- Mekanisk rengöring, torr: Syftet är att lösgöra och avlägsna synlig smuts, där smittämnen annars kan överleva. Kan utföras med till exempel sopborste och skrapa. Torr rengöring kan ibland vara att föredra till exempel i byggnader med kalkade väggar eller äldre trä-/timmerväggar. Vid kall väderlek är torr rengöring lämpligare än våt, annars kan torktiden mycket lång. Rengör stallet uppifrån och ner. I taket kan det räcka att avlägsna smuts som annars kan ramla ner på djuren.
- Mekanisk rengöring, våt: Till exempel med högtrycksspruta eller vatten och skurborste. Undvik högtryckstvätt på kalkslammade väggar och äldre träinredning. Rengöring med ljummet/varmt vatten har bäst effekt, riktigt hett vatten kan få proteiner i smutsen att "brännas fast" på underlaget. Våt rengöring kan göras av golv, väggar, inredning och ofta även tak. Blötläggning före våtrengöringen lösgör smuts och underlättar arbetet. Om man haft problem med en specifik smittsam sjukdom i besättningen kan man behöva desinficera golv, inredning och väggar i djurhöjd. Det är viktigt att välja rätt desinfektionsmedel. Prata med din veterinär.
- Upptorkning. Ju längre torktiden är desto mindre risk är det att kvarvarande smittämnen ska finnas kvar och infektera nya djur.
Vid bekämpning av ett särskilt smittämne (sanering), räcker inte rutinerna ovan. I en del fall kan stallinredningen, särskilt om den är av obehandlat trä, inte gå att rengöra ordentligt. Den kan då behöva ersättas helt.
|
Fodertråg och vattenhoar bör kontrolleras dagligen och rengöras vid behov. Många smittämnen trivs i foderrester och i smutsiga vattenhoar, och djur kan lätt smittas på detta sätt.
Smittämnen kan överleva och i vissa fall även föröka sig i till exempel gödsel, foderrester och damm som finns i stallmiljön.
Genom att rengöra stallet tar man bort smittämnenas levnadsmiljö. Det är en fördel att göra den årliga stallrengöringen när djuren kan gå ute. Ju längre tomtid man kan ha, desto fler smittämnen hinner dö eftersom de inte längre är skyddade av smuts och gödsel.
|