Skriv ut

Smittspridning via foder

Viktig information om foderimport

Fekal-oral smittspridning

En vanlig form av smittspridning via foder är den fekal-orala. Fekal-oral smittspridning innebär att smittämne utsöndras i avföringen från ett smittat djur och ett mottagligt djur får i sig avföringen genom till exempel bökande eller för att fodret har förorenats.

Fekal-oral smittspridning via fodret kan ske när det förorenats av gödsel från smittbärande grisar, eller av spillning från andra djurslag, såsom fåglar och gnagare, i samband med hantering eller lagring.

Kontaminering vid tillverkning

Foder kan också kontamineras under vid tillverkningen. Det mest kända exemplet är salmonellabakterier som är ett vanligt fynd i importerade foderråvaror såsom soja och rapsmjöl. Alla kommersiella fodertillverkare i Sverige omfattas av svensk foderlagstiftning som bland annat syftar till att upptäcka eventuell salmonellasmitta i råvaran innan fodret tas in i tillverkningen. Ojämnt fördelade eller mindre mängder salmonella kan dock vara svåra att påvisa med den provtagning som utförs, varför upphettning av fodret i foderfabriken är en annan viktig åtgärd.Det kan dock hända att det färdiga fodret kontamineras efter upphettningen, t ex av en oupptäckt salmonellasmitta i miljön i foderfabriken.

Förutom att i möjligaste mån välja rätt foder från en leverantör med god salmonellakontroll, är det också viktigt att se till att foder inte kan kontamineras med eventuella salmonellabakterier under lagringen på gården. Det kan förekomma salmonella i t ex gödsel eller i spillning från fåglar eller andra djur, även om det är relativt ovanligt i Sverige.  Även små mängder salmonellabakterier i ett kraftfoder kan orsaka problem vid felaktig foderhantering, då fuktigt foder, särskilt i kombination med värme, innebär en risk för salmonellatillväxt. Ett fåtal bakterier kan under gynnsamma förhållanden på kort tid bli så pass många att de kan infektera djuren som utfodras. Det är alltså viktigt också ur smittskyddssynpunkt att såväl det foder som köps in till gården, som hemmaproducerat kraftfodret skyddas från fukt under lagringstiden.

Mögel

Det kan även finnas andra biologiska risker i fodret - mögelsvampar kan förorena fodret vid odling eller lagring, och orsaka sjukdom hos grisar som äter fodret. Mögelgifter i fodret kan till exempel leda till fruktsamhetsstörning hos suggor.

Klassisk och afrikansk svinpest

En särskild form av foderburen smitta är spridning av virussjukdomarna klassisk och afrikansk svinpest via köttprodukter från smittade grisar. Sverige är idag fritt från klassisk svinpest, men utbrott har förekommit i europeiska länder. Sjukdomen afrikansk svinpest förekommer sedan 2014 i EU och är högaktuell på den europeiska kontinenten då smittsridningen inte är under kontroll. I september 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige hos vildsvin i Fagersta. Det är därför viktigt att vi har en hög medvetenhet om detta i våra svenska besättningar. Både klassisk och afrikansk svinpest smittar genom sjuka grisar och vildsvin och smittämnet finns i kött, kroppsvätskor och produkter från smittade tamgrisar och vildsvin. I samband med utbrott av både klassisk och afrikansk svinpest misstänks smittspridning ha skett via smittat kött i de fall smittan blossat upp i nya geografiska områden. Sådan utfodring kan till exempel förekomma om man ger grisarna matavfall, och det är mot denna bakgrund som utfodring med matavfall är förbjuden inom EU.

Följande krav gäller för foder och strömedel som kommer från smittat område i Sverige:

1. Obehandlat foder (såsom färskt gräs, hö eller ensilage) och strö (såsom torv eller halm) skördat i det område som utgör den smittade zonen ska lagras, på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det, i minst tre månader innan det får lämna zonen.

2. Obehandlat spannmål skördat i det område som utgör den smittade zonen ska lagras, på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kan komma i kontakt med det, i minst en månad innan det får lämna zonen.

3. Tamgris får inte utfodras med färskt grönfoder, från ett smittat område

4. strömedel som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst tre månader på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kommer åt det

5. spannmål som härrör från det smittade området får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst en månad på ett sätt som tillförsäkrar att inte vildsvin kommer åt det

Fullständiga krav kan läsas på Jordbruksverkets hemsida.

>> Gå direkt till avsnittet om foderhantering

<< Tillbaka till föregående sida