Inre smittskydd

Genom ett gott inre smittskydd kan man minska risken för att smitta sprids inom besättningen. Detta uppnås dels genom att förhindra direkt eller indirekt kontakt mellan olika djurgrupper och dels genom rengöring och desinfektion.

Omgångsuppfödning med all in/all out

Den mest effektiva smittspridningen sker från djur till djur. Äldre djur kan bära på smitta som inte orsakar symtom hos dem, men som kan leda till sjukdom hos de yngre. När man blandar åldersgrupper i till exempel en restavdelning eller genom att spara mindre grisar innebär det en stor risk för direkt smittspridning mellan äldre och yngre djur. Genom omgångsuppfödning med all in/all out förebygger man att de nya grisarna som sätts in exponeras för smitta från tidigare djurgrupper. En förutsättning för att all in/all out ska fungera är att utrymmet är ordentligt rengjort mellan djurgrupper.

Byggnadernas utformning

Sektionering - för att förebygga smittspridning mellan djur i olika avdelningar är det viktigt att de har separat gödselkulvert och ventilation.
Materialvalen har stor betydelse för hur väl utrymmen kan hållas rena. Smuts och smittämnen kan gömma sig i till exempel sprickor i betong, i skarvar mellan väggsektioner, kring muttrar och skruvar i foderanläggningen eller kring lysarmaturer och takfästen av olika slag. Undvik helst material som lätt får sprickbildningar och välj hellre hela väggsektioner än sådana med många skarvar. Välj fodersystem som har instruktioner för hur de ska rengöras.

Boxarnas utformning och storlek. Liggytor som är anpassade till grisarnas storlek minskar risken för att dessa ytor ska användas som gödselyta. Åtgärder som ökar grisarnas aktivitet på spalten (t ex gallervägg mot boxen mittemot) kan bidra till att gödseln trampas ned bättre. Tillväxtgrisar på djupströbädd bör ha minst 0,8 m2 per gris för att ströbädden ska ha god hygien. Välj vattenkoppar, fodertråg eller-automater som är lätta att rengöra. Om möjligt bör vattenkoppar eller -nipplar placeras över dränerad yta.
Djurflöden inom anläggningen är en känslig del av det inre smittskyddet. Risk för smittspridning mellan åldersgrupper kan till exempel uppstå om vägen från slaktsvinstallet till utlastningen går via tillväxtavdelningarna.Det är lämpligt att planera lokalerna så att de huvudsakliga djurflödena sker i en riktning, från BB-avdelning till tillväxtstall och vidare till slaktsvinsstall och utlastning.

Arbetsgång

Vid skötsel av djuren bör de känsligaste grisarna (spädgrisarna) skötas om först och de som utgör den största smittkällan (de äldsta slaktsvinen) tas om hand sist. Om det finns sjukdom i en avdelning bör dock denna skötas om sist. Det bästa är om man kan byta både kläder och skor mellan avdelningar. Fotbad är ofta ett sämre alternativ, eftersom desinfektionsmedel i fotbadet inte är verksamt om stövlarna är smutsiga. (Om fotbad ska användas är det viktigt att stövlarna är väl rengjorda innan.) En miniminivå för att förebygga smittspridning mellan djurgrupper är handtvätt och skobyte mellan djur-/åldersgrupper samt att ha separata redskap för varje avdelning. Alternativt kan redskap som rengjorts väl och desinficerats användas i olika avdelningar.

>> Denna film visar ett bra exempel på goda arbetsrutiner i betäckningsavdelningen.

Stallhygien och rengöring

>> Läs om rengöringsrutiner här

Sjukbox

Djur som vistas i samma utrymme delar oftast också smittämnen. Det är ändå viktigt att snabbt upptäcka och flytta grisar som är sjuka och behöver vårdas. Sjukboxar är viktiga av djurskyddsskäl, men också för att sjuka grisar kan innebära en mångdubbelt större smittrisk för andra grisar i närheten. Sjuka grisar bör om möjligt skötas om sist i ordningen.

Kadaverhantering

Grisar som är allvarligt sjuka och har dålig prognos bör avlivas så fort som möjligt, både av djurskyddsskäl och för att de inte ska utgöra en smittrisk för de övriga. Kadaver bör avlägsnas så fort som möjligt. Besättningar som inte har egen bränningsanläggning ska förvara kadaver skyddat, till exempel i en container, i väntan på hämtning.

Platsen för upphämtning av kadaver ska vara belägen så att inte transportbilen behöver färdas över gårdsplanen, dvs vid infartsvägen eller i besättningens utkant.

<< Tillbaka till föregående sida